Målarkitektur
Att jobba med Arkitekturfrågor i en organisation kan vara utmanande. Gapet från vision till faktisk kod kan ofta vara gigantisk och den gemensamma bilden kring vad en Målarkitektur ska innehålla kan se väldigt olika ut i en organisation.
Att jobba med Arkitekturfrågor i en organisation kan vara utmanande. Att gå ifrån t.ex. att ha ett arkitektforum med arkitekturråd till att vara ett arkitekturforum där arkitekter samverkar kring arkitekturen på flera nivåer kan vara en större förändringsresa. Ansvar och ägandeskap samt att samtidigt driva en förflyttning mot en gemensam målbild som ska kunna ändras kontinuerligt kan vara en utmaning.
Gapet från vision till faktisk kod kan ofta vara gigantisk och den gemensamma bilden kring vad en Målarkitektur ska innehålla kan se väldigt olika ut i en organisation.
- Hur får man målarkitekturen att vara tillräckligt flexibel samt öppen och förändringsbar?
- Vilka principer skall styra och på vilken nivå ska de vara?
- Vilka mandat skall finnas för arkitekturen att kunna förändras?
- Hur jobbar vi med styrande principer i Agila organisationer?
- Vad behöver finnas i målarkitekturen för att säkerställa att den täcker organisationens strategiska mål.
Syftet med en målarkitektur är att beskriva en riktning, ett långsiktigt mål och väsentliga val för att kunna nå verksamhetens/organisationens mål. Den beskriver en struktur som motsvarar strategin och planen för utveckling av verksamhetens tjänster och produkter. Strukturen omfattar både verksamhet och it och utgör det spelrum inom vilket verksamheten och it-stödet behöver utvecklas de närmaste åren.
För att kunna ta fram en hållbar målarkitektur som ska kunna leva över tid behövs mycket god insikt i verksamheten samt hur den skall utvecklas inom det tidsperspektiv som målarkitekturen skall täcka.
Syftet är att fastställa framtida målarkitektur samt kunna ge rekommendationer till införande (roadmap).
Exempel på resultat av ett målarkitektur arbete kan vara:
- Styrande principer för arkitekturstyrning – beslutsprocesser, styrande dokument, intressentmodell, kommunikationsprinciper
- Styrande principer för informationshantering
- Beslutsstödsstrategi – verksamhetens behov av BI (utifrån funktionella och icke funktionella krav), datakällor, arkitektur med rekommendation avseende verktyg
- Applikationsarkitektur – målbild för applikationslandskapet
- Integrationsstrategi – analys och eventuellt val av integrationslösning(ar) i applikationslandskapet samt mot eventuella externa gränssnitt
Några tips för att lyckas med ett målarkitekturarbete är:
- Samtliga berörda intressenter är införstådda med och har accepterat syftet till varför målarkitekturen behöver tas fram, vad den ska stödja (Strategiska teman) samt hur den ska skapa värde.
- Samarbeta nära utvecklingsområden där 1-1 mappning med verksamhetsansvariga är en absolut framgångsfaktor.
- Att målarkitekturarbetet är förankrat och i nära samarbete med företagets ledning och operativa verksamhet för att säkerställa att den tekniska målarkitekturen är i harmoni med strategisk riktning samt den operativa verksamhetens förväntningar på IT stöd.
- Tillhandahållande av resurser och team med rätt kompetens och roll för att resultatet ska kunna skapas.
- Att skapa konkreta och mätbara mål så att det är tydligt vad som ska åstadkommas.
- Fokusering på vad verksamheten vill framgent och inte i första hand på eventuella problem av idag.
- Att man tidigt säkerställer hur resultatet ska vara tillgängligt och kan användas tillsammans med kommande utvecklingsprojekt (ägarskap, mandat, organisation, process, styrning).
Softronic har erfarenhet att leda målarkitekturarbete samt kan tillhandahålla resurser för att driva detta arbete tillsammans med våra kunder.