Internet of Things, IoT, attraherar de flesta tekniker. Prylar, nätverk och säkerhet ger underlag för diskussioner, teknikpiloter och möjlighet att visa spetskunskap. Men det är ett område som inte lyckats slå igenom så stort som många siare förespråkade. De saknas ett par miljarder uppkopplade saker i världen, varför blev det så? Stefan Palm reflekterar här över sakernas internet och delger sina tankar kring varför det “slarvas” och varför IoT inte har blivit så stort som man först trodde.
Om du hade information om status på allt i din miljö, vilken utmaning skulle du adressera då?
Som man frågar får man svar, heter det sedan gammalt. Och när man jobbar med nya teknologier så får man vara lite försiktig med språket. Om du finns i en etablerad verksamhet och börjar prata om hur enkelt det är att koppla upp prylar, så är det enkelt att hamna i teknikdiskussioner (det har vi försökt redan) och tvingas sedan in till ekonomer för att förklara varför det ska kosta så mycket.
Rent tekniskt har det aldrig varit enklare att bygga en pryl och koppla upp den. Använder man en av de stora molnleverantörerna, och några av de färdiga hårdvaruplattformarna, är det i princip bara fantasin som begränsar vilken sensor man kan använda.
Det slarvas
Det finns dock två saker som det brukar ”slarvas” med, båda är illa i sig, men kombinationen blir förödande i de flesta projekt.
1) Syftet, eller varför.
Bara för att det går, är ett ganska dåligt svar. Optimalt är om det börjar med en affärsrelaterad utmaning och en insikt om att man saknar data. Då kan IoT vara en möjliggörare för att skaffa fram datat, som hjälper till att lösa affärsutmaningen. Med den grunden, så brukar dialogen om kostnaden för lösningen också kunna sättas i relation till en vinst/intäkt/besparing.
Men ibland kan syftet också vara ”att lära”, dvs kunskapen finns inte i dag om vilka möjligheter och insikter som kan skapas. Utan fokus är att samla in så mycket som möjligt, från ett begränsat antal system, för att kunna analysera data och skapa insikter. Men även detta syfte är tydligt för den som har fokus på kostnader.
2) Hantering av lösningen över tid.
Detta är allvarligare än nummer ett då det slarvas med att hantera lösningen över tid. I och med att det är så enkelt att få igång tekniken i dag, så kan man upplevas som en bakåtsträvare när man ifrågasätter organisationens förmåga att hantera tekniken över tid. För många som jobbar i en driftorganisation i dag kanske nu tänker på ordet förvaltning. Men jag väljer att kalla processen optimering. Det enda säkra är att den lösning vi byggt kommer ändra sig med tiden, beroende på att omvärlden och underliggande plattformar ändrar sig. Precis som alla andra IT-baserade lösningar behöver en IoT-lösning optimeras med avseende på prestanda, kostnad, säkerhet och tillgänglighet. IoT adderar en komplexitet, genom att det oftast involverar hårdvara som inte hanteras av existerade supportkanaler (oftast IT).
Har man inte tidigt pratat om processen och organisationen, som ska jobba med optimeringen, kommer man få minst en som ifrågasätter lösningen, den med pengarna. Att hantera lösningen över tid är nästan alltid dyrare än att ta fram lösningen, det är bra att ha med den kostnaden i kalkylen från början.
Avsaknad av förmåga att skala upp
Det är den här andra bristen som utpekats som främsta orsaken till att IoT-lösningar inte har tagit fart på marknaden som siades. Avsaknad av förmåga att skala upp/ut lösningar i produktion, är i topp på listan av utmaningar med IoT-lösningar. Därför ar det inte helt fel att tänka ”design for operations”, väldigt tidigt i utvecklingen. Det finns dock en risk att även denna dialog blir en teknik/verktygsfråga, t.ex. vilket verktyg ska vi använda för övervakning. Istället bör den primära dialogen handla om vem som ska göra jobbet och sedan får de välja verktyg. Här bör man också ta sig tid till att fundera på vad som är kärnverksamhet. Är det verkligen viktigt för vår organisation att kunna hantera dessa prylar? Eller ska man fokusera sina resurser på att analysera data och skapa affärsnytta?
Sist får man inte glömma att jobba med en partner som kan komplettera med kunskap och tjänster, som Softronic.
Relaterade länkar
Blogginlägg skrivet av Stefan Palm för Softronic AB.